Viktiga markörer för gemenskap och solidaritet kan vara utseende, landet där man föddes, ens ärvda religion och kultur. Dessa särskiljer människor och man kan inte själv välja dem. Men ett mellanfolkligt språk sammanför människor och det kan man själv välja.
Därför uppstod Esperanto i slutet av 1800-talet som en reaktion på den tidens förföljelser och diskriminering av olika folk.
Esperanta Civito tillkom 2001 och är ett parlamentariskt organiserat konsortium av både enskilda personer och juridiska personer, som gemensamt använder esperanto för att bygga och tillämpa en mångsidig icke-nationalistisk och icke-rasistisk demokratisk solidaritetskultur.
Esperanta Civitos nyhetssida finns på adressen www.esperantio.net
Organisationer anslutna till Esperanta Civito ger ut tre tidskrifter: Heroldo de Esperanto (oberoende nyhetstidning), Literatura Foiro (organ för La Esperanta PEN), Femina (organ för Feminisma Esperanta Movado).
Genom sin placering i Genève i det neutrala Schweiz kunde en av de första esperantoorganisationerna i samarbete med Röda Korset under första världskriget effektivt förmedla brev mellan de stridande länderna. Från sådant hämtar Esperanta Civito sin inspiration liksom från många andra insatser av konkret solidaritetsarbete, som gjorts av personer i esperantosamhället t. ex.:
• Pierre Cérésole, som använde esperanto i sitt fredsarbete och i Service Civil International, som han grundade.
• Hans medarbetare och en av esperantos främsta pionjärer Edmond Privat, som särskilt bidrog till utbildning för solidaritet genom sin teori om mellanfolkligt handlande och inspirerades till sitt arbete för civiliserat mellanfolkligt beteende av Pierre Cérésole och Mahatma Gandhi.
• Valdemar Langlet, som var mönster och initiativtagare till Raoul Wallenbergs arbete i Budapest under andra världskriget.
Litteratur:
Esperanto. En introduktion. Svenska Esperanto-Institutet, 2011.
Peter G. Forster: The Esperanto Movement.The Hague, 1982.
Ulrich Lins: La lingua pericolosa. Piombino, 1990.
Keith Maddock: Living truth: a spiritual portrait of Pierre Ceresole. Wallingford: Pendle Hill (2005)
Edmond Privat: Gandhis liv. Klippan, 1969.
Edmond Privat: Interpopola konduto, Czeladź, 2006
Agneta Emanuelsson: Valdemar Langlet – en glömd hjälte?, Västra Sörmlands Kultur- & Guideförening, 1999
Nina Langlet: Kaos i Budapest, 1982
KONTAKT
Esperanta Civito
se_legacio@esperantio.net