Från Sápmi till Anderna. Röster för rättvisa

Välkomna till en temadag Solidaritetshuset i Stockholm

om

Matsuveränitet, ursprungsfolk och kvinnokamp i Sydamerika och Indien

!
Programblad med schema.
Arr: elever från Färnebos folkhögskola och Framtidsjordens praktikanter
Ekologisk lunch och fika till en billig penning från kl 12, och massor av olika föredrag, workshops samt foto och filmvisning under eftermiddagen!

Vem producerar din mat? Till priset av vad? Kom och lyssna på Framtidsjordens praktikanter som under fem månaders tid har arbetat med jordbruksfrågor tillsammans med organisationer i Indien, Uruguay, Argentina och Ecuador.

Framtidsjordens praktikanter berättar om sina upplevelser från 5 månaders praktik hos miljöorganisationer i Indien, Ecuador, Argentina och Uruguay.

Film 1: Kolunji - an Ecological Farm in Tamil Nadu

Film 2: LEHO - Ladakh Environment and Health Organisation (projects for climate adaptation in Ladakh, Himalaya)

Film 3: Kadavakurichi Project - Watershed management, Organic farming and the fight for Womens´rights in South India

Färnebo feminism och miljörättvisa

Hur ser politiken ut i ett land där naturens egna rättigheter slås fast i grundlagen?
Vilka kamper förenar svenska samer med andinska småbönder?
Varför går kvinnorna i frontlinjen till vattnets försvar?

Kursen ”Feminism och Miljörättvisa” på Färnebo folkhögskola har under 10 veckor i vintras rest i Ecuador och Peru. Vi har besökt samiska politiker, ecuatorianska småbrukare och kvinnorättskämpar, urfolksledare och vattenaktivister. Nu vill vi lyfta fram deras röster.

Vi bjuder därför in till filmvisning, workshop och utställning, för att vi vill öppna för samtal om brännande samtidsfrågor och för att vi tror att makten över framtiden och den värld vi vill leva i ligger i allas våra händer.

Drop-in, kom när du vill och som du är. Ett schema för filmvisningar och workshops kommer upp närmare dagen och info fylls på löpande.

Förutom utställningen med bilder och texter på teman som rör bland annat hållbar utveckling, den andinska synen på människan och naturen, och matsuveränitet, kommer en rad olika filmer och radioreportage att visas upp. Exakta tider kommer senare!

Film: Artivismo
I många länder i Latinamerika finns starka folkliga rörelser som skiljer sig från den partipolitiska. Kontinenten har i många sekler kämpat mot kolonialism, imperialism och korruption vilket skapat behov av alternativa sätt att förmedla/berätta/visa folkets historia och kamp.
I denna korta dokumentär möter vi samhällsengagerade ungdomar i Ecuador och Peru som använder sig av kreativa metoder för politisk förändring. Genom muralmålningar, film, dans och musik gör de artivism - konstaktivism. I kollektiv stöttar de varandra, uppmärksammar historien och kampen som förs, samt visar upp en censurerad verklighet.

Radioreportage:
Vad ger människan rätt att exploatera naturen? Är Jorden en resurs utan liv? Längs den andinska bergskedjan i Latinamerika finns en världsuppfattning med väldigt gamla rötter, som kallas andinsk kosmovision. Den utgår från att naturen är en levande varelse, som bör behandlas med likvärdig respekt av människan. Men kolonialism, kapitalism och globalisering drar upp rötterna för livsåskådningen, och med det uråldriga traditioner och kulturella uttryck. Vi har träffat lokalbefolkning, lärare, aktivister och andliga vägledare på landsbygden i Ecuador som arbetar för kosmovisionens, och deras egen, överlevnad.

Film: Agua sí! Oro no!
I Cajamarcaregionen i norra Peru breder Latinamerikas största guldgruva ut sig. Detta får förödande konsekvenser för miljön och människorna som bor där. En mångårig konflikt har härjat som inkluderar nordamerikanska och svenska transnationella företag, peruanska myndigheter och polisväsendet samt miljöorganisationer, småbrukare och urfolk. Vi träffar några av de personerna som kämpar mot gruvindustrins exploatering och för vatten och naturens rättigheter.

Film: Allt är inte guld som glimmar
Längs den Andinska bergskedjan hotas lagunerna av de transnationella gruvföretagen.
I jakten på pengar och rikedom tar vi oss rätten över naturen, men till vilket pris?